ge mig en bil, bil, bil som kan rulla flera tusen mil.
JAG HAR NÅT SOM INTE NI HAR, JAG HAR TAGIT KÖRKORT MEN DET HAR INTE NI!!
Igår efter 12 sa kalle: Grattis till körkortet och en glad Emilia hoppade ur bilen hon kört upp i och hoppade fram till mamma som satt och grät i bilen, jag började med gråta och där satt vi i 5 minuter och skrattade och grät omvartannat (eller hur man nu stavar det ordet).
Har aldrig varit så nervös i hela mitt liv och hade mamma inte varit där hade jag nog sprungit därifrån och skitit i hela grejen. Men när jag väl satte mig i bilen var jag cool lugn och tänkte att ni jävlar fixar vi detta. Och tro det eller ej men det funkade ju!
Elin blev as sur på mig när jag ringt upp henne från biblioteket och visade beviset för henne: "Din jävla fit*a, varför har du inte sagt något till mig. DU VAR INTE HOS DOKTORN?!!!! åååh vad jag hatar dig, men jag känner mig som en stolt mamma".
redan efter skolan körde jag själv, vilken känsla alltså. Vaddå frihet!!
Körde och hämtade upp syskonen och Jennie och morfar och körde sedan hem till mig för att fira med tårta.
Efter detta bar det av till Jennie och efter det till stan. Menningen var att jag skulle in på grace men jag gick aldrig in där. Åkte bil och halvsov istället, var helt slut efter dagens bravader.
Men nu har jag kört upp till Angelica och vi ska ha skojsigt och kanske köra in till stan.
Kramkalas ♥
